.png){kind=small}
Ännu fler nya grödor odlas i år på FHS:s demonstrationsodlingar i Brusaby
- FHS
- 1 juli
- 4 min läsning
TEXT: Jan-Ole Edberg
26. juni, 2025
FOTO: Jan-Ole Edberg
Finska hushållningssällskapet ordnar också i år demonstrationsodlingar i Kimito i samarbete med Axxells naturbruksenhet Brusaby. Största delen av odlingarna ligger intill Brusby där lärare och studerande varit involverade i sådden.
En nyhet är att man i år också samarbetar med några närliggande gårdar. Det innebär att en del av demonstrationsodlingarna genomförs på skiften som tillhör de gårdarna. Det gör att årets demo-odlingar till omfattningen är större än fjolårets odlingar. Odlingsarealen är närmare 60 hektar fördelad på 8 olika skiften.
Också i år har demo-odlingarna väckt stort intresse hos odlare i regionen. Det visar inte minst antalet deltagare i fältträffen som FHS ordnade i Brusaby förra veckan. Ett 40-tal besökare deltog i träffen som inleddes med en översikt över läget på spannmålsmarknaden.
Översikten presenterades av Rikard Korkman från SLC som konstaterade att skördeutsikterna för i år ser fina ut och att vi utgående från nuläget kan vänta oss en normal skörd.
Samtidigt påpekar han att positiva skördeutsikter både globalt och nationellt sänker spannmålspriserna.
– Blir skörden däremot dålig globalt hålls priserna stabila, säger Korkman.
Men nu är priserna långt ifrån stabila. Sedan februari har spannmålspriserna gått stadigt neråt.
– Marknaden ser inte bra ut. Vetepriset på Parisbörsen har till och med legat under 200 euro per ton. Det är första gången sedan december 2022 som priset på vete sjunkit under 200 per ton, säger Korkman.
Väntan på den nya skörden håller prisutvecklingen tillbaka. Men oroligheterna ute i världen påverkar också spannmålspriserna.
– Stigande oljepriser gör att också spannmålspriserna stiger, säger Korkman.
Han påminner deltagarna om att det gäller att följa med prisutvecklingen på spannmålsbörsen i Paris.
Fältvandring på odlingarna
Efter marknadsöversikten vidtog en fältvandring på en del av demonstrationsodlingarna. På årets odlingar testas fler nya grödor samt olika odlingsmetoder.
Band annat testar man en ny mellanvetesort, Wewese, som ska kunna sås såväl höst, vinter som vår. Man testar också sådd av höstvete efter betor.
I demo-odlingarna ingår också en sockerbetsodling där en del av sockerbetsskiftet har såtts med oljerättika som ska locka jordlopporna i stället för att de angriper betorna.
Vidare testas koriander, bondböna, fånggrödor, olika rapssorter samt jordförbättringsgrödor. Dessutom finns det skiften där man jämför hur spridning av strukturkalk alternativt gips inverkar på markstrukturen.
Fältvandringen genomfördes både till fots och med bil eftersom avstånden mellan en del av skiftena är långa. Först bekantade sig deltagarna med sockerbetsodlingen där man kollade om sådden av oljerättika på en del av skiftet hade haft någon effekt.
Tanken är att oljerättikan ska locka till sig jordlopporna i stället för att de angriper betorna. På så sätt kan man göra inbesparingar i växtskyddsåtgärderna. Nu visade det sig att det nog fanns mycket jordloppor på oljerättikan, men att sockerbetorna trots allt inte var helt fria från loppor.
Spridning av strukturkalk
På följande etapp fick man följa med en demonstration av spridning av strukturkalk på en vallåker och hur man bearbetar marken för att kalken ska blandas in i jorden. Tanken är att åkern sedan ska sås med raps.
Nordkalk skötte om kalkspridningen medan odlaren Christer Jägerskiöld satt bakom ratten i traktorn och körde jordfräsen som bearbetade marken.
Avsikten är också att sprida gips på en del av vallåkern för att man ska kunna jämföra hur strukturkalk och gips påverkar markstrukturen.
– Båda förbättrar markstrukturen, men skillnaden är att strukturkalken höjer markens pH-värde. Gipset kan användas om man enbart behöver en strukturförbättring, säger Peter Fritzén, växtodlingsrådgivare vid FHS.
Det finns odlare som är skeptiska till gipset som är en biprodukt från Yaras fosforproduktion i Siilinjärvi. Många betraktar gipset som en slaggprodukt och tvivlar på att det har någon förbättrande effekt på markstrukturen.
Men Fritzén viftar bort farhågorna.
– Gipset är absolut ingen slaggprodukt. Samma ämne finns i Yaras gödsel, säger han.
Nya vetesorten Wewese
På följande åkerskifte kunde man bekanta sig med odlingen av den nya mellanvetesorten Wewese, en vetesort som ska kunna odlas vår, höst och vinter.
Vetet odlas på ett av Claus Blombergs skiften. Han är en av de odlare som i år samarbetar med FHS i fråga om demonstrationsodlingarna.
Wewese-vetet såddes i början av oktober i fjol efter sockerbetor. Arealen omfattarna 1,5 hektar. Dessutom sådde han dessutom Wewese i våras på 0,5 hektar.
Intill veteskiftet som såddes på hösten odlar Blomberg också ett vete av sorten Magnifik. Vetesorterna såddes nästan samtidigt. Båda odlingarna har vuxit sig frodiga.
– Magnifik-vetet kom bättre i gång på våren. Men nu har Wewese hunnit i kapp och nästan förbi. Det ska bli intressant att se hurudan skörd de båda vetesorterna ger, säger Blomberg.
Koriander är lätt att odla
Odlaren Thomas Lindroth medverkar också i Finska hushållningssällskapets demoodlingar. Han odlar koriander på fyra hektar. Stora regnmängder efter sådden gjorde att en del av skiftet låg under vatten och han blev tvungen att så om knappt en fjärdedel av arealen.
– Med tanke på omständigheterna kan man vara nöjd med hur korianderodlingen ser ut i dag, säger Lindroth.
Han är också nöjd över att han genom demo-odlingen fått möjligheten att lyfta fram korianderns fördelar för deltagarna i fältträffen.
Lindroth, som också odlar spannmål och sockerbetor, har odlat koriander i fyra år.
– Den är lätt att odla och lätt att skörda, och lönsamheten är god. Koriandern är den mest lönsamma grödan efter sockerbetorna, säger han.
Demo-odlingarna har blivit populära
Demonstrationsodlingarna, som finansieras av Stiftelsen Finlandssvenska Jordfonden, har blivit populära och uppskattas av deltagarna i fältträffen.
– Det är intressent att följa med odlingarna och hur grödorna utvecklas. Alltid lär man sig något nytt, och man kan också få odlingstips, säger odlare Glen Österås.
Han får medhåll av odlare Anders Holmberg.
– Det är positivt att demonstationsodlingarna ordnas. De är intressanta att följa med, säger han.
Växtodlingsrådgivarna Sara Niskanen och Nora Lindroos vid Finska Hushållningssällskapet har också noterat odlingarnas popularitet.
– Vi har fått enbart positiv respons från fältet. Odlarna tycks uppskatta projektet, säger de.
