top of page

Christer Jägerskiöld: ”Bevattningssystemet ger mig lite makt att styra vädret"


Christer Jägerskiöld har byggt ut ett bevattningssystem för sina odlingar på Sjölax gård i Kimito. Systemet skall skydda mot torka och utgör en skördeförhöjande investering.
Torra försomrar är ett gissel för många odlare. På Sjölax gård i Kimito seglar regnen ofta förbi, vilket gjort att Christer Jägerskiöld investerat i ett bevattningssystem. För honom handlar det om en skördeförhöjande teknologi – men också om att få ro i själen.

Det är en varm junidag då vi kör igenom det kulturhistoriskt värdefulla Sjölax gård som ligger vackert inbäddat bland åkrar och betesmarker nära havet i Kimito. Slutligen når vi vår destination: en liten byggnad belägen vid en bäck som rinner igenom åkerlandskapet.


– Här har vi en 55-kilovatts elektrisk pump som klarar av att med 10 bars tryck pumpa 120 kubik vatten i timmen. Det betyder att jag med den här pumpenheten kan dra 2-3 bevattningsanordningar. Jag brukar köra den på 20-40 kilowatt beroende på om jag haft en eller två kanoner i gång, berättar Christer Jägerskiöld efter att vi stegat in i vad som visat sig vara ett pumphus.


Pumpen suger vatten ur den intilliggande bäcken och utgör naven i det bevattningssystem som Jägerskiöld fick färdigt förra sommaren, men som han kunnat ta i bruk på allvar först nu – och som ger ökad kontroll över odlandet då torkan slår till.


Bevattning som skördehöjande teknologi


Tills vidare har Jägerskiöld byggt 1,5 kilometer stamlinje, och inom en nära framtid förlänger han systemet med ytterligare 500 meter ner mot havet. Längs linjen finns 20 vattenposter som kanonerna kan kopplas till enligt behov.

Jägerskiöld halar fram sin telefon.


– Med det här systemet blir bevattningen smidigare. Jag ställer via en applikation i telefonen in vilket tryck jag vill ha i linjen, 8-10 bar beroende på vad jag grejar med. Jag kan också starta och stanna pumpen via telefonen.

Pumpen har ingen separat elanslutning, utan energin är nerdragen från gården eftersom elanslutningen är stark nog att räcka till för ett bevattningssystem. Att gräva kabeln var en dyr engångsinvestering men efter det förblir månadskostnaderna de samma, vilket Jägerskiöld ser som positivt.


– Den här tiden på året är börselen jättebillig, ofta när man vattnat så har elen varit noll eller negativ. Jag har en ganska stor elanvändning oavsett, så ekonomiskt har det inte slått ut så hemskt mycket. Sommarmånaderna blir lite som vintermånader på elräkningen.

Som helhetsinvestering går bevattningssystemet på knappa 100.000 euro, men Jägerskiöld har en klar idé om hur investeringar bör kanaliseras för att ge bästa resultat för odlandet.


– Min filosofi har alltid varit att försöka satsa på sånt som ger en skördeökning, och det är väldigt sällan en ny lantbruksmaskin gör detta. Därför satsade jag i stället på ett bevattningssystem eftersom ett sådan kan göra stor skillnad. Att få vatten i rätt tid är avgörande.



För tillfället kan Christer Jägerskiöld vattna 120 hektar åkermark, men kapaciteten ökar en aning efter att linjen förlängts.

Systemet möjliggör 5 hektar bevattning per dag


Odlingsarealen på Sjölax gård uppgår till 350 hektar varav 100 hektar är kobeten. Djurens antal uppgår till 150 och sedan 2017 har produktionen varit ekologisk. För tillfället odlar Jägerskiöld vall, höstgrödor, ärter och havre.


– Jag kan för tillfället vattna 120 hektar och med utbygget av stamlinjen stiger det till 140 hektar.

Vi har begett oss vidare för att inspektera en av vattenposterna längs stamlinjen. Intill står en av de två bevattnare som då det behöver vattnas rullas ut på dagen för att sedan få gå under natten. Den större kanonen vattnar 4 hektar med hela rullen utrullad, och den mindre dryga 2,5 hektar. I optimala fall betyder detta att Jägerskiöld kan vattna 5 hektar per dag. Bevattnarna har 450 och 300 meter slang respektive, och vattenspridningsbredden är 80 meter för den större.


– Det lönar sig absolut att ha en 110-millimeters slang eftersom de klenare stryper vattenflödet. Den större kan jag ha 28-millimeters munstycke och då får jag ut 60 kubikmeter i timmen. Med 75-millimetersslangen får man bara ut hälften av detta.


Jägerskiöld brukar vattna efter sväm-spridning för att få en bättre effekt på åkrarna. Han har också en del idéer om hur processen kunde optimeras.

– Jag har tankar om att blanda separerad svämgödsel eller vinass med i bevattningsvattnet, men det här är något jag kommer får experimentera med i framtiden.


Kontroll ger även psykisk ro


Enligt Jägerskiöld är torka något som alltid drabbat odlarna, men under senare år har vädertyperna tenderat hålla i sig, vilket bland annat inneburit torra försomrar. Många i trakten har redan bytt ut sina vårgrödor mot höstgrödor för att få säkerhet i odlingen.


– Kimitoön är dessutom en torr region i sig. När havet är kallt så kommer vattnet på fastlandssidan. Vi ser bara regnen stryka förbi här på holmen.

I sådana omständigheter ger ett bevattningssystem säkerhet och bättre resultat, vilket är speciellt viktigt för en ekologisk gård.


– Min huvudtanke har ändå varit att vattna i förebyggande syfte eftersom det är bättre att vattna när det redan finns fukt i marken. Om det blir för torrt blir det svårt att hinna i kapp eftersom man då ligger efter från början.


Jägerskiöld poängterar dock att byggande av ett bevattningssystem kräver både intresse och förmåga att övervaka systemet.


– Om man inte bor nära sina åkrar kan det bli svårt. Övervakningen är a och o men det finns givetvis idag fin utrustning också för sådant.

Han påpekar att även om sömnen ibland sker med ett öga vaket ger teknologin i det hela taget bonden en bättre nattsömn.


– Nu när man har ett bevattningssystem blir man mindre irriterad på torka än annars. Det känns bättre psykiskt också, att lite kunna styra över vädret.


TEXT: Nicolas von Kraemer    

27. juni, 2024

FOTO: Nicolas von Kraemer

Comentários


bottom of page