top of page

En välskött åker är bra för både miljön och bondens plånbok


Växtodlingsrådgivare Sara Niskanen mäter markens täthet med en penetrometer efter att en mekanisk alvluckring genomförts på åkern.
Markhälsan och åkerns grundförbättringar stod på agendan då Finska Hushållningssällskapet nyligen ordnade en utbildning i markförbättring vid Brusaby i Kimito. Avsikten var att öka intresset för markförbättring hos odlarna.

Särskilt fokus lades på vattenhantering och dränering och de ekonomiska och miljömässiga fördelar som åtgärderna medför.


– En välskött åker är bra för både miljön och bondens plånbok, säger Finska Hushållningssällskapets direktör Bjarne Westerlund.


En åker som är i gott skick ger förutsättningar för bättre skördar. Samtidigt innebär de allt extremare väderförhållandena att det ställs högre krav på odlarna.

Hur förbereder man sig för torka och för mycket regn? Och hur åtgärdar man packningar i åkern?


Markpackning leder till minskad skörd


Markpackning blir allt vanligare till följd av att maskinerna blivit större. Packningen sker då belastningen av marken från till exempel en traktor eller skördetröska överskrider markens hållfasthet. Följderna är kännbara.


– Markpackning kan minska skördenivån med 30-50 procent, säger Anne Antman, projektchef för Carbon Action Svenskfinland.


Antman var en av föreläsarna vid evenemanget som utöver föreläsningar och rådgivning också omfattade praktiska arbetsdemonstrationer.


Man kan testa markens täthet med ett pliktjärn eller med hjälp av en penetrometer. Då får man reda på var på skiftet och på vilket djup de hårdare jordlagren finns.


– En bra tidpunkt att testa är efter tröskningen då marken är fuktig. På torr mark fungerar det inte, säger Antman.


Hårt packade markskikt kan brytas mekaniskt genom alvluckring, en metod som luckrar upp packad mark på djupet. Växter med djupt och kraftigt rotsystem stabiliserar den luckrade markens struktur.


En alvluckring demonstrerades också för deltagarna i markförbättringsdagen vid Brusaby. Arbetsmomentet genomfördes med en alvluckrare som hade tre djupgående billar.


En alvluckrare med tre djupa billar som bryter upp packade markskikt demonstrerades.

Viktigt att alvluckring sker vid rätt tidpunkt


– Alvluckringen ger plats för rötterna och förbättrar markens vattengenomsläpplighet. Ytvattnet på åkern leds till täckdikena i stället för att ligga kvar på ytan, säger Peter Fritzén, växtodlingsrådgivare vid Finska Hushållningssällskapet.


Han påpekar att det är viktigt att arbetet görs vid rätt tidpunkt.

– Den bästa tidpunkten är på hösten efter tröskningen då marken är lämpligt fuktig. Det får inte vara för vått och inte för torrt.


Alvluckring kan göras i samband med att man anlägger en växande gröda som till exempel höstvete eller råg. Det går också bra att genomföra en alvluckring på växande vall.

I det här fallet gjordes alvluckringen på en skördad viltåker som är planerad för sådd av höstsäd. Fritzén satt själv bakom ratten i traktorn.


– Det gäller att anpassa farten, att inte köra för hårt och att undvika att det börjar slira. Det är enklast att köra med automatisk farthållning, säger han.


Trycket i traktorns däck hade minskats för att undvika körskador eller packning i åkern.

Fritzén är ändå inte helt nöjd med förhållandena. Regnen har gjort att det är på gränsen till att marken är för våt.


Han påminner återigen om risken för markpackning när åkrarna är våta.


Risken för markpackning är störst på våren


– Kör inte ut på åkern för tidigt med tunga maskiner. Våren är den mest riskfyllda tidpunkten för markpackning, säger Fritzén.


Däremot är våren rätt tidpunkt för att kolla att alla utfall och diken är i skick med tanke på åkerns vattenhushållning. En god vattenhållningsförmåga är också grunden för åkerns växtskick.


– Det gäller att se till att grundtorrläggningen fungerar. Det är en förutsättning för lokal dränering, säger Martin Träskman, dräneringsplanerare vid Nylands Svenska Lantbrukssällskap.

Träskman informerade om dränering och underhåll av åkertäckdikning.


– Täckdikning är en stor investering som kräver kontinuerligt underhåll, säger han.

Kostnaderna för att anlägga nya täckdiken uppskattas till 3.500-4.500 euro/hektar. Möjligheter till investeringsstöd finns. Stödet är 40 procent av kostnaderna.



Här följer deltagarna med spolningen av täckdiken. Spolningen ger bättre och jämnare skördar.

Att det lönar sig att satsa på vattenhantering, dränering och underhåll av täckdiken intygas av flera odlare som deltog i evenemanget.


Spannmålsodlare Thomas Lindroth har spolat täckdikena på sina åkrar i flera år med gott resultat. Kostnaderna har uppgått till 400-500 euro om året.

Också i år spolar han täckdiken. Deltagarna i markförbättringsdagen kunde följa med hur spolningen på ett skifte går till.


Lindroth beskriver spolningarna av täckdikena som en av de bästa åtgärderna han har gjort.

– Spolningarna har gett bättre och jämnare skördar, pengarna har verkligen betalat igen sig, säger han.


Reglerbar dränering kan motverka torka


Odlare Claus Blomberg satsade i fjol på reglerbar dränering på en del av sina odlingar. Tekniken reglerar mängden avrinningsvatten från åkarna och möjliggör att man kan motverka torka.

Blomberg är så nöjd med satsningen att han tänker utöka arealen med reglerbar dränering.


– Det var en lönsam investering, skillnaden i skördenivån blev enorm. Har man vattenavrinningen i skick ger det också förutsättningar för att vidta andra markförbättringsåtgärder, säger han.


Odlare Jan Lönnroth har utöver vattenhushållningen valt att satsa mera på växtföljden för att förbättra markstrukturen och öka skördenivån. Han har också utökat arealen med höstsäd.


– De allt extremare väderförhållandena ställer större krav på odlarna. Det gäller att vara på alerten, säger han.


– Men täckdikningen och vattenhushållningen är de absolut viktigaste, allt annat är bara finlir. Och det behövs reglerbar dränering om vi ska klara av försommartorkan, säger Lönnroth.


Markförbättringsdagen ordnades i samarbete med Kimitoöns kommun, Carbon Action Svenskfinland och NTM-centralen. Evenemanget ordnades som en del av Skärgårdshavsprogrammet där målet är att främja vattenhushållningen inom jordbruket.



TEXT: Jan-Ole Edberg     janole.edberg@gmail.com

26. september, 2024

FOTO: Jan-Ole Edberg

bottom of page