.png){kind=small}
Finska hushållningssällskapets demonstrationsodlingar vid Axxell Brusaby i Kimito visar sig vara en lyckad satsning som engagerat både sällskapets växtodlingsrådgivare och lärare och studerande vid lantbruksutbildningen samt fångat odlarnas intresse.
Närmare femtio odlare deltog i rådgivningsorganisationens fältträff vid Brusaby i början av juli där en stor del av kvällen gick åt till att bekanta sig med odlingarna. Fältträffen lockade deltagare från både Åboland och Nyland.
Spannmålsodlare Harry Uggeldal från Tenala tycker att det är intressant att se hur odlingarna har utvecklats. Han hoppas att besöket ska ge nya reflektioner och erfarenheter i hur man kan odla.
– Man kan få tips på hur man kan testa olika alternativ av odlingar, säger han.
Det är också avsikten med demonstrationsodlingarna som etablerats i samarbete med Axxell Brusaby.
Fånggrödor, höstvete och sockerbetor
Den totala odlingsarealen omfattar knappt tjugo hektar. Grödorna som odlas är fånggrödor, höstvete och sockerbetor. Odlingsarealen består av olika skiften som i sin tur är indelade i flera odlingsområden med olika grödor
– Syftet är att visa vilka möjligheter det finns att pröva nya sorter och testa olika etableringsmetoder så att odlarna inte behöver testa på sin egen gård, säger Finska hushållningssällskapets direktör Bjarne Westerlund.
När det gäller fånggrödorna testar man sorter som italienskt rajgräs, engelskt rajgräs, blålusern och vitklöver.
– Fånggrödorna ökar humushalten i jorden och ger en bättre markstruktur, säger Peter Fritzén, växtodlingsrådgivare vid FHS.
Vid sådden av fånggrödorna har man använt sig av olika etableringsmetoder. En del fånggrödor har såtts med småfrölåda på såmaskin i samband med sådden av vårsäd. En annan metod som använts är sådd efter ogräsbekämpning med ogräsharv i vårsäd.
Fånggrödorna hade av någon anledning inte vuxit så bra som väntat. Men i övrigt betraktar Fritzén demonstrationsodlingarna i sin helhet som lyckade.
– Allt har gått som planerat och grödorna har utvecklats bra, säger han.
Höstvetet såddes med två olika metoder
Skiftet med sockerbetor har delats i två delar. På den ena delen odlar man enligt den så kallade Conviso Smart-metoden som går ut på att man använder sockerbetsfrön som tål ett visst ogräsbekämpningsmedel. Det innebär att man kan ha effektiv ogräsbekämpning särskilt efter vallodling.
På skiftets andra del odlas betorna normalt med konventionella betfrön. På båda odlingarna testas flera sorter av betfrön.
Beträffande höstvetet testar man två olika etableringsmetoder. Den ena är direktsådd med såmaskin efter sockerbetsupptagningen, den andra metoden går ut på att fröna sprids på markytan före sockerbetsupptagningen. Leila Warén-Backström, som är driftschef på Brusaby gård och ansvarar för odlingarna, är imponerad över hur höstvetet som såddes med den senare metoden har utvecklats. – Det här ser riktigt bra ut med tanke på odlingsmetoden, säger hon när hon tittar ut över vetefältet.
Fröna spreds på marken med en gödselspridare en vecka innan sockerbetorna togs upp. Vid upptagningen myllades fröna automatiskt ner i jorden. – På det här viset sparar man både tid och pengar då jorden inte behöver bearbetas desto mera, säger Warén-Backström.
Odlarna i regionen uppskattar demoodlingarna
Fältträffen och demonstrationen av odlingarna uppskattades av deltagarna.
– Det här ger nyttig information om nya sorter och vad man kan testa och förbättra, säger odlare Kim Masalin från Kimito.
Spannmålsodlare Nina Lundström från Pargas är också nöjd. Hon är främst intresserad av fånggrödorna.
– Vi tänker stegvis satsa på dem i våra odlingar. Tanken är att få mera rotmassa i jorden och bättre vattenhushållning, säger hon.
Kimitobon Peter Lindström ser också positivt på odlingarna.
– Det är bra att man gör det här. Odlingarna är till nytta och jag kommer säkert att bekanta mig med dem på nytt, säger han.
Hos Finska hushållningssällskapet är man nöjda över det positiva mottagandet som demonstationsodlingarna har fått.
– Odlingarna blev lyckade och vi har haft ett bra samarbete med Brusaby. Att fånggrödorna inte kommit upp ännu blev en liten besvikelse. Men tanken är att det ska ordnas en ny träff i augusti, då kan man följa upp hur grödorna har vuxit, säger Bjarne Westerlund.
Också hos Stiftelsen Finlandssvenska Jordfonden som finansierar projektet är man nöjda. Stiftelsens ombudsman Kimitobon Anders Strandberg är själv odlare och en av deltagarna i fältträffen.
– Det är intressant att följa med hur odlingarna utvecklas, och hittills ser det bra ut, säger Strandberg.
Yara informerade om gödselmarknaden
Utöver information om växtskydd, gödsling och markstruktur informerades också om projektet Greppa marknaden vid fältträffen. Rikard Korkman från SLC höll också en översikt över spannmålsmarknaden.
Representanter från Yara var också på plats. Företagets kommersiella direktör i Finland Roland Westerberg presenterade Yaras verksamhet och redogjorde för situationen på gödselmarknaden. Yaras produktion i Finland är tre gånger större än den finländska lantbruksmarknadens behov.
Företagets sätt att sköta försäljningen av gödsel väckte kritik och resulterade i en livlig debatt. Men Westerberg kunde inte lova någon förändring till det bättre. Han lät förstå att det mesta styrs från Norge och att Yara strävar efter ett jämnt flöde till alla marknader. Företaget exporterar gödsel till ett hundratal länder.
Westerberg säger att prissättningen på gödsel följer den europeiska marknaden och inte den finländska marknaden.
TEXT: Jan-Ole Edberg
30. juli, 2024
FOTO: Jan-Ole Edberg
Comments