top of page

GIPS-projektet – ett steg mot bättre markstruktur

Nu är det läget att ansöka om spridning av gips, kanske redan för i höst eller för nästa år. Att sprida ut gips på åkrar görs främst för att skydda vattendragen, men gipset kan också förbättra markstrukturen. Forskningen visar att gipsbehandling har störst nytta på lerjordar och åkrar som är erosionskänsliga och innehåller rikligt med fosfor


Vad är Gips-projektet?


Syftet med gipsspridningen är att minska fosfor- och sedimentbelastningen från avrinningsområdena till Skärgårdshavet, Bottniska viken och Finska viken. Gipsbehandling har i undersökningar minskat fosfor- och partikelbelastningen med ca 50 procent.

Projektet administreras av NTM-centralen i Egentliga Finland.

Som samarbetspartner medverkar:

MTK, SYKE, Helsingfors universitet, Livsmedelsverket, Luke, Aura å-stiftelsen, Föreningen för Pemar å, projekten SAVE- och SAVE2 , SLC, Pro Agria ÖSL, ProAgria, NSL, FHS, vattenskyddsföreningarna samt de regionala och lokala producentorganisationerna och övriga aktörer. GIPS-projektets mål är att sprida gips på ca 100 000 hektar åkermark inom kustens avrinningsområde under åren 2020 - 2025.


Foto: Bert-Ove Johansson, Pargas

Hur gör man?


På Gips-projektets hemsida kan man ansöka om avgiftsfri gipsspridning och även avgiftsfri rådgivning gällande gipsspridningen. Dock passar inte gips för alla åkrar men det är enkelt att kontrollera på projektets hemsida för vilka av dina åkrar gipset lämpar sig. Man använder sig av kartfunktionen som finns på hemsidan, sedan söker man på adress, gårdssignum eller skiftesnummer. Nedan bild från kartfunktionen med förklaring på hur man vet vilka skiften som lämpar sig för gipsspridning och vilka ej.



Ansökan om gipsspridning görs via nätet eller till pappers. Man skall ansöka om gipsbehandling för minst 4ha. I ansökan kan man önska om leveranstidpunkt och den bestäms sedan i samråd med entreprenören för det område dina skiften är belägna i. Observera att gips rekommenderas inte på skiften där Mg - eller K-nivån är dålig eller ganska dålig, så kontrollera även markkarteringen då du planerar in gipsspridning. Gips passar alltså inte för alla åkrar och då kan strukturkalk och jordförbättringsfiber vara viktiga medel för att förbättra åkrarnas markstruktur.


Via länken nedan kommer du direkt till Gips-projektets hemsida och kan bekanta dig mer med det.


Användarerfarenheter


I Åboland har det även tagit emot gips sedan projektet startade.

Jordbrukaren Glen Österås i Kimito, som har tagit emot gips redan i två års tid, märkte att det gick lättare att bearbeta åkrarna våren efter gipsspridningen.


Jordbrukare Bert-Ove Johansson i Pargas har också tagit emot gips för något år sedan och säger att allt sköttes väldigt smidigt från beställningen till levererans samt då gipset spreds ut.

Blev inte ens körspår på åkern då de spred ut gipset, berättar Johansson


Foto: Bert-Ove Johansson, Pargas

Tveka inte – ta du också del i Gips-projektet så får du åkrar som bättre behåller fosfor samt bättre jordstruktur och Östersjön kan börja må en aning bättre.


Var gärna i kontakt med någon av våra rådgivare så hjälper de dig!


Commenti


bottom of page