top of page

Livsmedelsverket och handeln i fokus då bönder möttes i Nagu


Det var allvarliga miner i möteslokalen då jordbrukarnas situation diskuterades. Längst till höger Christoffer Ingo.

Livsmedelsverkets tillkortakommanden vad gäller arbetsmetoder, tillsyn och utbetalningar av stöd samt handelns stora andel av kakan i prisbildningen på livsmedel hör till de frågor som diskuterades vid SLC:s medlemsträff Oss bönder emellan i Nagu förra veckan. Också regeringens aviseringar om ytterligare nedskärningar i statsbudgeten ventilerades.

Christoffer Ingo, lantbrukspolitisk sakkunnig vid SLC, deltog i evenemanget och redogjorde kort för läget gällande regeringens balansåtgärder. En tjänstemannarbetsgrupp vid Finansministeriet och en politiskt tillsatt arbetsgrupp förbereder åtgärderna som väntas omfatta både nedskärningar och skattehöjningar.


Ingo säger att SLC bevakar läget och arbetar för att inga nya nedskärningar och skattehöjningar ska drabba jord- och skogsbruket och växthusodlarna. Hur det går och vilka beslut regeringen fattar i vårens rambudgetria återstår ändå att se.

Enligt Ingo finns det inget utrymme för nedskärningar inom lantbruket. 

– Ekonomin klarar inte av det, gårdarnas lönsamhet är oerhört pressad.

Han hänvisar till de senaste uppgifterna om gårdarnas ekonomi och gör en jämförelse med Tyskland.


– År 2022 var medelinkomsten för en gård i Finland 10.000 euro, i Tyskland uppskattar vi motsvarande till 70.000 euro.

I Tyskland och flera andra europeiska länder protesterar jordbrukarna mot att deras lönsamhet via nationella politiska beslut riskerar att försämras.


Just nu är det inte läge för protester i Finland


Ingo säger att det finns beredskap för protester också hos. Men för tillfället är det inte aktuellt med sådana åtgärder eftersom dialogen med statsmakten ännu upplevs som konstruktiv.

Deltagarna i träffen, som ordnades på restaurang L’Escale, var inne på samma linje. Man poängterade vikten av att upprätthålla en fortsatt dialog med beslutfattarna.

– Just nu är inte rätt läge för protester. Vi har bra skrivningar i regeringsprogrammet och en god dialog med regeringen. Drar vi ut på gatorna nu riskerar vi att försvåra läget, säger SLC Åbolands ordförande Thomas Lindroth.


I diskussionerna om jordbrukarnas situation noterades att de största problemen just nu finns inom handeln och med Livsmedelsverket.

För Livsmedelsverkets del handlar det om försenade utbetalningar av ersättningar för miljöavtal som ingåtts för skötsel av jordbruksnatur och landskap. I den Åboländska skärgården är det fråga om betesmarker för upprätthållandet av vårdbiotoper och kulturlandskap.


Osäkerheten kring miljöavtalen frustrerande


Men både granskningarna av arealerna och utbetalningarna av ersättningarna är på hälft.

Thomas Johansson i Korpo som har dikor och får är missnöjd. Hans betesmarker har granskats men han har ännu inte fått besked om vilka arealer som godkänts för stöd.

– Det är frustrerande att inte veta vilka arealer som räknas, säger han.

Att upprätthålla betesmarker i skärgården medför kostnader bland annat för transporter av djur och röjning av skog. Men vad räknas nu som skog och vad räknas som betesmark?


Hur många träd får det finnas på ett betesområde för att det inte ska klassas som skog?

Johansson upplever oförutsägbarheten som ett stort bekymmer. Situationen är ny och har uppstått som en följd av den nya programperioden där kraven för miljöavtalen har skärpts.

Tidigare gjordes slumpmässiga arealgranskningar men nu måste varje miljöavtalsområde granskas. Och kriterierna för vilka arealer som ska godkännas som betesmarker har blivit striktare.


Christoffer Ingo, lantbrukspolitisk sakkunnig vid SLC, deltog i Oss bönder emellan-träffen i Nagu förra veckan.

Skärpta krav leder till minskade ersättningar


I praktiken leder det nya systemet i många fall till minskade ersättningar där betesarealer som i den förra programperioden varit berättigade till stöd inte längre uppfyller de nya kriterierna.

Brist på resurser har gjort att många gårdar fortfarande är ogranskade och utbetalningarna av ersättningarna därför har skjutits fram. De gårdar som inte hann granskas i fjol granskas i år.

Visar det sig att det finns arealer som inte godkänns för stöd och ersättningarna minskar gäller minskningen retroaktivt.

Helena Fabritius, verksamhetsledare i SLC Åboland, anser att det är förkastligt att ersättningarna inte betalas ut i tid. Och hon är mycket kritisk till att minskningen gäller retroaktivt.

– Det är rättsvidrigt, säger hon.

Ingo säger att situationen är oroväckande.

– Tyvärr finns det tecken på att gårdar kommer att gå i konkurs när de tappar stöd som de har planerat verksamheten kring, säger han.


Stort missnöje med Livsmedelsverket


Livsmedelverkets webbtjänst Vipu-mobilen får också kritik. Spannmålsodlare Nina Lundström i Pargas ondgör sig över att hon fått uppdrag via Vipu i sin mobiltelefon om att fotografera flera skiften.

När hon sedan åkte ut till skiftena för att fotografera dem var uppdragen plötsligt försvunna i Vipu-mobilen. Men hon fick inget meddelande om det inträffade, än mindre varför.

– Varför kan de inte meddela när något går fel, det är upprörande. Man förlorar inte bara tid, det kostar också pengar att åka ut till skiftena i onödan, säger Lundström.

Missnöjet och frustrationen över Livsmedelsverkets verksamhet var påfallande hos deltagarna i träffen. Många var märkbart irriterade över myndighetens tillkortakommanden och nonchalans gentemot jordbrukarna.

Missnöjet har pyrt länge och Ingos besked om att SLC nu kräver en utredning om Livsmedelsverkets verksamhet kom därför som ett brev på posten som togs väl emot.


Största problemet finns inom handeln


Men det är inte bara Livsmedelsverket som gör livet surt för jordbrukarna. Handelns dominerande ställning i livsmedelskedjan är ett gissel som man har svårt att rå på.

Ingo ser handeln som det största problemet för odlarna just nu.

– Vi producenter har svårt att få in pengar då handeln tar största delen av kakan. Det märks tydligt i livsmedelskedjan där slakterierna, mejerierna och kvarnarna inte har så mycket marginaler att ge bort medan detaljhandeln har haft flera goda år.


Han ser fram emot de kommande revideringarna av konkurrenslagstiftningen och lagen om offentlig upphandling. I fråga om den senare har beredningen ännu inte kommit i gång medan man är i startgroparna med konkurrenslagstiftningen.

Ingo säger att SLC förutsätter en omfattande revidering av konkurrenslagstiftningen där målet är att stärka producenternas position på marknaden i förhållande till handeln.


-- Det här är jätteviktigt. Blir det olönsamt att bedriva jordbruk och livsmedelsproduktion i landet äventyras vår självförsörjningsgrad, säger han.


Medlemsträffen Oss bönder emellan lockade ett 20-tal deltagare. Lika många deltagare deltog i en motsvarande träff som ordnades i Kimitoön kvällen innan träffen i Nagu.



TEXT: Jan-Ole Edberg    

06. mars, 2024

FOTO: Jan-Ole Edberg

Comments


bottom of page