Åboland är för första gången med i jordbruksprojektet Greppa marknaden. Projektet syftar till att förbättra gårdarnas produktivitet och ge odlarna förutsättningar att göra bra affärer på ett hållbart sätt. Projektet har fått EU:s landsbygdsfinansiering från NTM-centralen.
Välmående åkermark är bra både för miljön och för odlarens plånbok. Det säger Bjarne Westerlund, direktör för Finska Hushållningssällskapet (FHS) som är en rådgivningsorganisation för lantbrukare i Åboland.
− Genom att idka växtföljd och vidta markförbättrande åtgärder hålls marken och vattenhushållningen i bra skick. Därtill kan man med precisionsodling anpassa gödsling och växtskydd efter fältets förutsättningar för att nå bästa resultat. Miljön drar också nytta av precisionsodling.
− När markstrukturen är i bra skick får odlaren bättre förutsättningar för en bra skörd samtidigt som avrinningen av näringsämnen till vattendragen blir mindre. Det är en vinn-vinnsituation.
Flera regioner med i samarbetsprojekt
FHS är en av organisationerna som förverkligar projektet Greppa marknaden − lönsamt och hållbart. Det finlandssvenska samarbetsprojektets mål är att förbättra gårdarnas produktivitet och ge odlarna förutsättningar att på ett hållbart sätt göra bra affärer och öka vinstmarginalerna för grödorna.
Projektet förverkligas främst i form av träffar och workshoppar med marknadsöversikter, presentationer av nya tekniska lösningar samt möjlighet till diskussion och erfarenhetsutbyte.
Samarbetsprojektet omfattar Nyland, Åboland och Österbotten. FHS ansvarar tillsammans med Åbolands svenska lantbruksproducentförbund för den åboländska delen av projektet.
Fokus på arrendeavtalen
Bjarne Westerlund berättar att ett fokusområde i Åboland är att förbättra arrende- och skötselavtalen för odlingsmark.
− Vi ska fundera på om avtalssystemet går att utveckla så att markanvändningen blir mer långsiktig och marken därmed mår bättre. Om arrendeavtalen är korta, vilket de ofta är i nuläget, har arrendatorn kanske inte riktigt intresse att vidta långsiktiga markförbättrande åtgärder.
Westerlund får medhåll av Rikard Korkman, ombudsman på Svenska lantbruksproducenternas centralförbund som också är med och organiserar projektet.
− Vi kan ta kalkningen av åkrar som ett konkret exempel. En åker behöver kalkas ungefär vart femte år och effekten av kalkningen märks i skörden i flera års tid. Då är det ganska surt om man som arrendator kalkat en åker och sedan inte får förnyat arrendeavtal för att fortsätta odla den, säger Korkman.
Ett annat fokusområde i Åboland är utvecklandet av kontraktsproduktionen. Målet är att i samarbete med spannmålsuppköpare utveckla terminskontrakten inom spannmålshandeln så att de blir mer intressanta för odlarna.
Kaffepausen kompletterar programmet
Greppa marknaden − lönsamt och hållbart är en fortsättning på tidigare Greppa marknaden-projekt som förverkligats i Nyland. Det är första gången som projektet sträcker sig utanför Nylands gränser.
− Det har visat sig att det finns ett behov att träffas. Man kan säga att en del av projektet är själva programinnehållet medan en annan del är att man får träffa andra inom branschen, snacka ihop sig på kaffepausen och reflektera över egna och andras erfarenheter, säger Rikard Korkman.
Samarbetsprojektet har fått finansiering för åren 2024−2025. Förutom av närings-, trafik- och miljöcentralen finansieras projektet av Stiftelsen Finlandssvenska Jordfonden.