.png){kind=small}
Alternativa produktionsgrödor i fokus då odlare möttes på fältträff i Brusaby
- för 2 dagar sedan
- 5 min läsning
Koriander, kummin och oljehampa var kvällens diskussionsämne då Finska hushållningssällskapet ordnade sin fältträff vid demonstrationsodlingarna i Brusaby i Kimito. Träffen som ordnades i midsommarveckan lockade ett stort antal intresserade odlare, främst från Åboland men också från Västnyland.
Bland de alternativa grödorna var det främst odlingen av oljehampa som väckte mest nyfikenhet hos deltagarna. Det beror sannolikt på att oljehampan i år har gjort entré som odlingsväxt i Åboland. Odlingsarealen har ökat explosionsartat från noll hektar i fjol till omkring 100 hektar i år. De flesta odlare, drygt en handfull till antalet, finns på Kimitoön.
Claus Blomberg är en av dem. Han odlar oljehampa för första gången som ett alternativ till spannmål. Han odlar också sockerbetor kummin, raps och ärter.
Arealen med alternativa grödor har utökats märkbart medan spannmålsarealen har krympt till endast 17 procent av gårdens odlingsareal.
– Med dagens låga spannmålspriser är det ohållbart att satsa på spannmål. Då testar man hellre något nytt för att minska på riskerna, säger Blomberg.
Nu odlar han oljehampa konventionellt på 25 hektar i samarbete med Finska Hushållningssällskapet. Odlingen är hans egen men den ingår som en del i FHS demonstrationsodlingar.
Blomberg som också deltog i fältträffen vid FHS demonstrationsodlingar säger att det ska bli spännande att se hurudan skörd det blir. Hittills har oljehampan vuxit helt otroligt. Man måste bara se till att man inte övergödslar med kväve, då hinner den inte blir färdig, säger Blomberg.
Från sådden i maj fram till midsommarveckan har hampan nått en höjd på drygt en meter. Skillnaden är enorm jämfört med ett annat skifte i FHS demonstrationsodlingar där hushållningssällskapet odlar oljehampa ekologiskt. Där hade hampan visserligen såtts några veckor senare men nått en höjd på endast 10-15 centimeter vid tidpunkten när deltagarna i fältträffen bekantade sig med odlingen.
– Det är intressant att se hur stor skillnaden är, säger Blomberg.
Oljehampan växer snabbt
Matias Rönnqvist från Caraway Finland säger att det går bra att odla oljehampa ekologiskt eftersom den konkurrerar bra med ogräs.
Han deltog i fältträffen för att informera om de alternativa grödorna koriander, kummin och oljehampa.
Han säger att oljehampan trivs bäst och ger de bästa skördarna på lätta och humusrika mojordar. Vid sådd måste jorden vara tillräckligt varm och fuktig för att hampan ska gro inom 4-6 dagar.
När det gäller växtskyddet finns det inga kemiska bekämpningsmedel för oljehampa. Därför måste fleråriga ogräs bekämpas året innan odlingen, antingen mekaniskt eller med glyfosat. Glyfosatbehandlingen kan också göras före sådd.
Oljehampan växer snabbt, i snitt fem centimeter om dagen. Den blir brun när de mognar, men mognaden är ofta ojämn.
– Det gör att det kan vara svårt att bestämma tiden för tröskning. Men senast när fågeln hämpling kommer i stora flockar för att äta fröna är det dags att börja skörda, säger Rönnqvist.
Hampan tröskas med skördetröska och kan torkas i varmluftstork eller kalluftstork med tilläggsvärme. Skördetiden är vanligtvis i september-oktober.
Innan tröskningen är det viktigt att man rengör tröskan noggrant efter tidigare användning. Det gäller också att knivbladen är i gott skick eftersom oljehampans stjälkar är sega.
– Vid tröskningen lönar det sig att ha skärbordet högt upp då stjälkarna kan orsaka att maskindelar blockeras och det stockar sig i tröskan, säger Rönnqvist.
Noggrann ogräsbekämpning
Utöver oljehampan informerade han också om odling av koriander och kummin och då främst med fokus på växtskyddet. Båda grödorna ingår i årets palett av grödor i hushållningssällskapets demonstrationsodlingar.
Här gäller det att ha koll på läget och hela tiden följa med hur grödorna utvecklas efter sådden och hur mycket ogräs det finns på skiftet. Mängden ogräs kan variera stort från skifte till skifte, vilket påverkar växtskyddet.
För båda grödornas del gäller att växtskyddet genomförs i två omgångar där den första behandlingen sker före grödornas uppkomst. Den andra behandlingen görs för kumminets del vid kumminets första-andra bladstadie.
För koriandern görs behandlingen när växten nått det andra bladstadiet.
Både koriander och kummin kräver en noggrann ogräsbekämpning.
– Frågan är hur bra växterna tål preparatet. Här gäller det att bespruta med rätt mängd vid rätt tidpunkt, säger Rönnqvist.
Han påminner om att koriandern är en utmaning i det här avseendet.
– Koriandern har större blad och tar därmed upp mera substans. Med kummin däremot är problemet inte lika stort eftersom den har mindre blad.
Under fältvandringen visar han exempel på två slag av ogräsväxter, svinmålla och snärjmåra, som är vanliga i våra åkrar och även i korianderodlingar.
– Det är svårt att bekämpa ogräsväxterna om man inte besprutar i rätt tid. Snärjmåran till exempel som är en växt som fastnar i byxbenen då man går på åkern kan bli upp till en halv meter hög. Då kan den fastna i tröskans haspel vid tröskningen, säger han.
På korianderodlingen som fältträffens deltagare bekantar sig med har Rönnqvist inget att anmärka på.
– Koriandern växer fint och jämnt, det ser riktigt bra ut, säger han.
Odlare nöjd över koriandern
Skiftet med koriander odlas av Thomas Lindroth på Gundby gård. Även han samarbetar med Finska Hushållssällskapet kring demonstrationsodlingarna. Korianderodlingen ligger på Gundby gårds mark som gränsar till Brusaby.
Lindroth är i stort sett nöjd över odlingen där han använt tre olika växtskyddsmedel och doser i ogräsbekämpningen. Men han saknar ett fjärde medel. Han hade också behövt ett växtskyddsmedel mot jordrök, men det fanns inte att köpa i affären.
– Det är det enda jag är missnöjd med, säger Lindroth, som inte är någon nybörjare när det handlar om koriander.
Han har flera års erfarenhet av korianderodling. Under åren har han successivt utökat odlingsarealen från 11 hektar i början till årets 57 hektar.
– Man ska inte vänta sig att det är mindre jobb än med spannmål. Tvärtom, det gäller att ha koll på läget, bland annat är tidsluckan för växtskydd mycket snävare än för spannmål. Men koriander är intressantare och lönsammare att odla än spannmål, säger han.
Produktiva odlare i Åboland
Överlag är Lindroth, som är ordförande i SLC Åboland, nöjd över utvecklingen i fråga om växtodlingen i regionen.
– Odlarna i Åboland har varit mycket produktiva och satsat på alternativa produktionsgrödor såsom ryps, raps, ärter bönor, kummin, koriander och oljehampa. Det har gjort att årets spannmålsareal i Åboland har minskat med 24 procent jämfört med i fjol, säger han.
Fältträffarna som FHS ordnar vid demonstrationsodlingarna i Brusaby uppskattas av odlarna.
Kimitobon Peter Lindström som själv odlar bland annat kummin har deltagit i flera träffar vid Brusaby.
– Det är alltid nyttigt med träffar av det här slaget. Då kan man diskutera med andra odlare och utbyta erfarenheter, säger han.
Anders Holmberg som är projektanställd vid FHS och huvudansvarig för demonstrationsodlingarna redogjorde i början av träffen för vilka grödor som odlas i år. Utöver de alternativa grödorna som nu låg i fokus odlas också höstvete med olika förfrukt, sent sådd råg, sockerbetor med olika bearbetning, mellanvetesorten Wewese samt rörflen olika fånggrödor.
– Tanken är att deltagarna ska kunna ta del av nyttig information och utbyta åsikter och erfarenheter kring växtodling, säger Bjarne Westerlund, direktör vid FHS.
Träffen vid Brusaby lockade närmare 40 odlare. Westerlund är nöjd över att så många kom.
– Det är trevligt att det finns intresse för alternativa grödor, och att det också kom odlare från Västnyland, säger han.
TEXT: Jan-Ole Edberg
25. juni, 2026
FOTO: Jan-Ole Edberg
