.png){kind=small}
Drönaren i fokus då FHS och Novia samarbetar kring branschprojekt
- FHS
- 29 sep.
- 4 min läsning
Agrologstuderande vid Novia i Ekenäs besökte i mitten av september Brusaby i Kimito för att bekanta sig med Finska Hushållningssällskapets nyinskaffade drönare. FHS har skaffat drönaren främst med tanke på att kunna använda den inom rådgivningen och introducera olika användningsmöjligheter för odlarna.
Men drönaren kommer också väl till pass i FHS samarbete med Novia. Besöket i Brusaby som ägde rum vid hushållningssällskapets demonstrationsodlingar ingår i ett gemensamt projekt kring ny teknik som riktar sig till första årets agrologstuderande.
– Avsikten är att de studerande ska utreda vilken nytta man kan ha av drönaren inom jordbruket, vilka för- och nackdelar den har och vilka tjänster vi kan erbjuda åt odlarna, säger Anders Holmberg vid Finska Hushållningsarbetet.
Holmberg, som själv är fjärde årets agrologstuderande, jobbar som praktikant vid Finska Hushållningssällskapet.
– Hittills har vi testat drönaren i granskningen av viltskador på en rapsodling samt vid en bäckträff kring vattenhushållning och vattenvård där vi granskade terrängen kring bäcken. Men mest har vi använt den för att följa med våra demonstrationsodlingar där vi prövat olika funktioner på drönaren, säger han.
Holmberg som skaffat sig behörighet som drönaroperatör demonstrerade drönaren för agrologstuderandena vid träffen i Brusaby. Han redogjorde också kort för bestämmelserna för användningen av drönare.
– Man måste registrera sig som drönaroperatör hos Traficom om man har en drönare som väger mera än 250 gram, säger Holmberg.
Dessutom krävs att man avlägger ett teoriprov vid Traficom för att bli fjärrpilot. För att kunna registrera sig som drönaroperatör måste man ha fyllt 18 år. Men för att bli fjärrpilot och få flyga drönaren räcker det med att man är 12 år.
Det finns också bestämmelser för hur högt en drönare får flyga. Maxhöjden är 120 meter.
Drönare utrustad med multispektral kamera
Finska Hushållningssällskapets drönare är en modell som väger mera än 250 gram. Den är utrustad med en multispektral kamera som har fyra linser. Kameran kan se ljus son inte människa ser.
Drönaren innehåller också ett kartprogram med vilket man kan ställa in det åkerområde som drönaren ska överlappa och fotografera. Utgående från bilderna och datan den samlat in kan man göra en karta över området.
– Kartprogrammet finns att köpas skilt, man kan köpa licens för en viss tid, säger Holmberg.
Han beskriver drönaren som relativt förmånlig men ändå rätt avancerad och proffsig. Och den är lätt att använda.
– Det krävs inte mycket tekniskt kunnande för att flyga den, den är idiotsäker och lätt att styra, säger Holmberg.
– Drönaren är ett hjälpmedel för den som är intresserad, säger han.
Ger en bättre och snabbare överblick
Det är vanligt att drönare används vid kartläggning av jordbruksmarker. Med hjälp av en drönare kan man se hur det växer på en åker, om det finns områden med tjockare och tunnare växtlighet. Man ser också om det finns liggsäd på fältet.
– En fördel är att man får en bättre och snabbare överblick över läget med en drönare, speciellt när det gäller problemområden på åkrar, säger Holmberg.
Agrologstuderandena följde intresserat med Holmbergs demonstration.
– Det är förvånande hur snabbt man kan få information om hur drönaren fungerar, säger Benjamin Gripenberg.
Richard Lampén är också imponerad.
– Det ska bli jätteintressant att sätta sig in i hur en drönare fungerar. Det blir också spännande att se vilka användningsmöjligheter det finns i takt med att drönarna utvecklas, säger Lampén.
Efter drönardemonstrationen bekantade sig agrologstuderandena med olika typer av fånggrödor på hushållningssällskapets demonstrationsodlingar.
Bland annat fånggrödor som blålusern, vitklöver och alsikeklöver hade såtts i ett fält med vårvete. En stor del av fånggrödorna hade grott dåligt.
Studerandena fick i uppgift att ta reda på vad det beror på. Dessutom ska de utreda nyttan med fånggrödor och vilka för- och nackdelar de har.
Både Novia och FHS ser samarbetet som viktigt
Nina Sevelius, ny lektor i naturbruk vid Novia, är glad över samarbetet med Finska hushållningssällskapet som har huvudsäte i Åbo.
– Det är viktigt att vi samarbetar med branschorganisationer och att studerandena får jobba med riktiga projekt, säger hon.
Sevelius som undervisar i växtodling vill inte ta ställning till förslaget att flytta agrologutbildningen från Ekenäs till Åbo.
– Det viktigaste är att vi får en bra utbildning oberoende på vilken ort den ges och att den lockar studerande, säger hon.
Finska hushållningssällskapets direktör Bjarne Westerlund ser också positivt på samarbetet med Novia. Han ser möjligheter till att utöka samarbetet om den föreslagna flytten av agrologutbildningen genomförs.
– Från FHS har vi redan tidigare ställt upp med expertföreläsningar inom agrologutbildningen. Det finns nu goda förutsättningar för att fortsätta och vid behov utöka det i Åbo. Nya former av handledning är också under planering tillsammans med Novia, säger Westerlund.
Han säger också att FHS har goda erfarenheter av att ha erbjudit specialiseringspraktik åt en agrologstuderande, något som man hoppas kunna erbjuda också i fortsättningen.
Dessutom lyfter han fram demonstrationsodlingarna.
– Demonstrationsodlingarna vid Brusaby och närliggande gårdar samt annan projektverksamhet ger också möjligheter till samarbete med Novia, säger Westerlund.