top of page

EU:s nya programperiod ökade efterfrågan på rådgivning


Finska hushållningssällskapet och SLC Åboland höll sina årsmöten i påskveckan under samma tak.

Förändringarna i stödsystemet som EU:s nya programperiod fört med sig har gjort att efterfrågan på Finska Hushållningssällskapets rådgivningstjänster ökat.

Speciellt början av perioden som inleddes i fjol ledde till en kraftig arbetstopp som satte sällskapets personal på prov. Förnyandet av miljöförbindelser och miljöavtal resulterade i en märkbart ökad efterfrågan på rådgivningstjänster.


– Personalen ansträngde sig till det yttersta och jobbade långa dagar, säger Bjarne Westerlund, direktör för Finska Hushållningssällskapet, FHS.


Anställandet av en ny miljö-och landskapsrådgivare under året samtidigt som den pensionerade rådgivaren ställde upp och jobbade så gott som heltid under våren och försommaren var enligt Westerlund helt avgörande för att man skulle klara av den pressade situationen.


Omkring 70 procent av regionens aktiva jordbrukare nyttjar i varierande grand Finska Hushållningssällskapets tjänster. Många av kunderna utnyttjar tjänsterna regelbundet. Det framgår ur årsberättelsen för 2023 som i likhet med bokslutet godkändes på Hushållningssällskapets årsplenum nyligen.


Med tanke på att förhållandena inom lantbruket blivit allt mer utmanade är en fortsatt efterfrågan på rådgivningstjänster att vänta.

FHS ordförande, jordbrukare Kenneth Ginman från Kimitoön, konstaterade i sitt öppningstal att fjolårets odlingssäsong gav usla skördar till följd av torkan. Vintern har också varit utmanande. Risken för att höstgrödorna drabbas av isbränna har varit stor till följd av extrema väderförhållanden.


– Det har varit kallt och det har regnat. Åkrarna har blivit till sjöar som sedan frusit till isbanor när det blivit kallt på nytt. Men otroligt nog ser det hyfsat ut för tillfället. Isarna på åkrarna har smultit. Nu får vi ta emot våren med nya tag och framtidstro och fundera på vad vi ska odla, säger Ginman.

Han ger ett gott råd till alla odlare.

– Odla inte utan kontrakt.



Finska Hushållningssällskapets tidigare ordförande Torolf Karlsson tar emot sällskapets silvermedalj av nuvarande ordföranden Kenneth Ginman.

Torolf Karlsson hedrades med silvermedalj


Vid mötet tilldelades Finska Hushållningssällskapets tidigare ordförande Torolf Karlsson Finska Hushållningssällskapets silvermedalj av första storleken för sina samhälleliga förtjänster.

Karlsson som driver Galls gård i Nagu tillsammans med frun Eivor har innehaft många förtroendeuppdrag under åren. Han har varit ledamot i Finska Hushållningssällskapets styrelse åren 2004-2023, som ordförande fungerade han 2016-2023.


Han har också varit aktiv i Svenska lantbrukssällskapens förbund. Han var ersättare i förbundets styrelse 2015-2020 och styrelseledamot 2021-2022. Han har också varit ordförande i Ab Åbo hushållning Oy 2016-2022.


Karlsson har också varit aktiv i Nagu Lantmannagille och mångårig ordförande i Sparbanksstiftelsen i Nagu.


Finska Hushållningssällskapet, som är grundat 1797, delar sedan 1800 ut medaljer för långvarig och trogen tjänst samt medaljer för samhälleliga förtjänster främst till personer inom lantbruket. 


Aktuellt inför odlingssäsongen


Vid årsmötet som hölls i Reso och ordnades parallellt med SLC Åbolands vårmöte informerades deltagarna om aktuella frågor inför odlingssäsongen.


Nora Lindroos, växtodlingsrådgivare vid FHS, tipsade om vad det lönar sig att odla i år nu när spannmålspriserna är på väg ner. Hon lyfter fram koriander och sockerbetor som lönsamma grödor och som dessutom tål torka bra.


Odlingen av sockerbetor har ökat de senaste åren. Enligt växtodlingsrådgivare Peter Fritzèn vid FHS har såväl arealen som antalet sockerbetsodlare ökat i Åboland.

– Speciellt på Kimitoön ser vi en ökning, men inte i Pargas och Väståboland. Där finns inga nya odlare säger Fritzén.


Kai Alajoki, inspektör vid NTM-centralen i Egentliga Finland, informerade om aktuella frågor inom stödansökan och övervakning. Alajoki, som jobbar med övervakning av arealbaserade stöd och kontroll av ekoodlingar, presenterade några nyheter i stödvillkoren för den nya stödperioden.

Bland dem finns kravet på växtföljd där ettåriga odlingsväxter måste bytas ut på minst en tredjedel av åkerarealen.


– Från och med i år omfattar kravet alla odlare med undantag av ekoproducenter, små gårdar under 10 hektar och gårdar med över 75 procent vall och/eller baljväxter, säger Alajoki.

Nya områden för skyddszoner har också införts, till exempel kan man enligt de nya bestämmelserna anlägga en skyddszon på en havsstrand.


Beträffande miljöersättningen blir det i vår aktuellt för de odlare som i fjol valde den gårdsspecifika åtgärden klimat- och miljöutbildning att genomföra en av utbildningsmodulerna via Vipu-tjänsten. Åtgärden ska vara genomför senast den 30 april.



Kai Alajoki från NTM-centralen informerade om aktuella frågor gällande stödansökan och övervakning.

Satellituppföljning av åkrar


Satellituppföljningen som utvidgats till att gälla fler stödvillkor väckte diskussion.

Om satelliten och AI upptäcker att ett stödvillkor inte uppfylls får jordbrukaren en begäran om utredning till Vipu-mobilen och ett textmeddelande. Meddelandet besvaras med ett platsspecifikt fotografi som tagits på skiftet med Vipu-mobilen.


– Också NTM-centralens övervakare kan skicka en begäran om utredning eller en korrigeringsuppmaning, säger Alajoki.


Odlarna uttryckte sin frustration över att de känner sig övervakade och misstänkta för att göra fel och att bevisbördan alltid finns hos odlaren. Dessutom fungerar Vipu-mobilen inte alltid som den ska.


Alajoki visade förståelse för odlarnas situation. Han hoppas också att Livsmedelsverkets systemutvecklare kan förbättra Vipu-tjänsten.

Han säger ändå att det är viktigt att man fotograferar med Vipu-mobilen.

– Till exempel när man avslutar växtligheten eller bearbetar marken är det bra att ta ett foto innan åtgärden.


Utöver satellitövervakningen granskas två procent av gårdarna av övervakare från NTM-centralen. Dessutom utför övervakarna kvalitetsbedömningar och terrängbesök för miljöavtal.

Vid mötet informerade också Virpi Aaltonen och Minna Oravuo från företaget Raisio om spannmålshandeln och spannmålskontrakt.


Dessutom informerades deltagarna om vad som gäller då man anställer folk till gården. Kristel Nybondas, verkställande direktör vid Landsbygdens arbetsgivarförbund, redogjorde bland annat för bestämmelserna angående rekrytering, kollektivavtal och arbetsavtal.



TEXT: Jan-Ole Edberg    

03. april, 2024

FOTO: Jan-Ole Edberg

Comments


bottom of page