.png){kind=small}
FHS ordförande talar för en klok planering och alternativa grödor
- FHS
- för 5 timmar sedan
- 3 min läsning
Situationen på spannmålsmarknaden var också ett samtalsämne på Finska Hushållningssällskapets höstplenum som ordnades parallellt med SLC Åbolands höstmöte i Nagu.
Hushållningssällskapets ordförande Kenneth Ginman tog i sitt öppningstal upp de fallande spannmålspriserna.
– Det har gjort att det är ännu viktigare att ha koll på produktionskostnaderna och att planera klokt – särskilt när det gäller att fastställa priset på spannmål redan på våren. Den som känner sina kostnader står starkare när marknaden svänger, säger Ginman.
Ginman, som vid mötet fick förnyat förtroende som ordförande, säger att det nu gäller att tänka på vad vi odlar nästa säsong med tanke på marknadsläget.
– Vi kanske inte behöver odla så som vi alltid har odlat utan kan ta in alternativa grödor i stället, säger han.
Året har varit utmanande
Han konstaterar att året som gått har varit utmanande, men att det också har funnits ljusglimtar. Vårbruket kom i gång tidigt och ett tag såg det riktigt lovande ut.
Men sedan slog vädret om och regnet kom. Det gjorde att vårbruket drog ut på tiden och för många odlare blev det ett långt och utdraget arbete som avslutades först i månadsskiftet maj-juni.
– På vissa håll var förhållandena så svåra att delar av grödorna måste sås om, säger Ginman.
När sommaren väl kom förde den med sig en över tre veckor lång värmebölja i juli som satte sin prägel på odlingarna.
– Kvaliteten på spannmålen försämrades på många håll. Men det fanns också positiva inslag. Vissa grödor gav riktigt bra resultat trots allt, säger Ginman.
Vallskörden lyckades väl på många gårdar och även höstsäden och sockerbetorna gav hyfsade skördar.
Också Finska Hushållningssällskapets demonstrationsodlingar vid Brusaby i Kimito har gett lyckade skördar. En del av årets odlingar har genomförts i samarbete med odlare i grannskapet.
FHS har också tagit i bruk en drönare i år där tanken är att den ska kunna användas inom rådgivningen i jordbruket.
– Vi vet alla att jordbruket inte är förutsägbart. Det kräver tålamod, uthållighet och en god portion optimism. Varje säsong är en chans att lära sig något nytt, att justera, förbättra och blicka framåt, säger Ginman.
Det gäller att anpassa sig
Han ser också fram emot flytten av agrolog- och skogsbruksingenjörsutbildningen vid Novia från Ekenäs till Åbo nästa år.
– Det blir en ny era med nya utmaningar och möjligheter. Vi hoppas att flytten blir ett uppsving, både för utbildningen och för samarbetet mellan jordbruk, forskning och framtidens unga jordbrukare, säger Ginman.
Då han summerar året som gått konstaterar han att det inte har varit helt lätt.
– Men vi har klarat det. Vi har sått om när det krävts, kämpat mot vädrets nycker, tagit tillvara det som gått att rädda och glatts oss åt de grödor som trots allt gav en god skörd. Det är just den styrkan – att fortsätta, att anpassa sig, att aldrig ge upp – som gör oss till jordbrukare.
Men det är inte bara jordbrukarna så måste anpassa sig. Också FHS har att anpassa sig till förändrade förhållanden.
– Vi får allt mindre statsbidrag, men strävar efter att hela tiden utveckla verksamheten och så långt som möjligt möta kundernas behov, säger Ginman.
Bokföringspriser delades ut
Vid mötet premierades jordbrukarna Claus Blomberg i Kimito och Sten Fagerlund i Nagu med bokföringspriser för att de bedrivit lönsamhetsbokföring på sina gårdar, Fagerlund i 25 år och Blomberg i fem år.
Lönsamhetsbokföringen upprätthålls av Naturresursinstitutet Luke för att följa upp den ekonomiska utvecklingen i finska jordbruks- och trädgårdsföretag. Med hjälp av bokföringen följer man upp lantbruksföretagens lönsamhet, soliditet och likviditet.
Uppgifterna samlas årligen in från 650 frivilliga gårdar i landet. 15 av gårdarna finns i Åboland.
Vid mötet godkändes också i första behandling en modernisering av Finska Hushållningssällskapets stadgar. Det handlar främst och en modernisering av språket och en anpassning av stadgorna till dagens förhållanden. Stadgeändringarna kommer upp till en andra behandling på våren.
Resultat från lyckade skördar
Mötet avslutades med en översikt över resultaten från demonstrationsodlingarna vid Brusaby. Med odlingarna testar man och demonstrerar olika innovativa odlings- och etableringsmetoder.
Årets odlingar omfattade höstvete, sockerbetor, fånggrödor och bondböna.
Växtodlingsrådgivare Peter Fritzén konstaterar att odlingarna överlag gav lyckade skördar.
– Speciellt sådden av höstvete och mellanvete efter sockerbetor gav lyckat resultat och en stor avkastning. Också sockerbetor med ett lockskifte med oljesticka som höll lopporna borta lyckades bra, säger Fritzén.
När det gäller sådden av höstsäd testade man en ny mellanvetesort, Wewese. Det är en vårvetesort som förädlats till att tåla köld bättre än traditionellt vårvete.
– Mellanvetet övervintrade bra, också skördeutfallet var bra. Wewese gav en större skörd än sorten Magnifik som såddes samtidigt strax intill mellanvetet, säger Fritzén.
Demonstrationsodlingarna fortsätter nästa år.
TEXT: Jan-Ole Edberg
19. november, 2025
FOTO: Jan-Ole Edberg
