.png){kind=small}
Mjölkproducenterna Sonja Ek-Johansson och Andreas Johansson på ön Heisala i Pargas har för andra året i rad premierats för sitt avelsarbete. Också i år tilldelas de första pris i avelsandelslaget Fabas avelstävling i jersey-klassen. De belönas för att deras ko Ratamo för andra året i följd har landets bästa avelsvärde för rasen jersey.
– Det känns bra. Vi är stolta över den här utmärkelsen och den sporrar oss i det fortsatta arbetet på mjölkgården, säger paret Johansson.
Det centrala bedömningskriteriet i tävlingen är avelsmålet NTM (Nordic Total Merit), ett helhetsvärde som beaktar alla viktiga ekonomiska egenskaper för finska mjölkkor. Här beaktas bland annat kons mjölkproduktion, hälsa och exteriör.
– När det gäller exteriören är kor av jerseyrasen mindre till kroppsstorleken, men de producerar mycket fett- och proteinrik mjölk, säger Andreas Johansson.
Han påpekar ändå att det är helheten som är avgörande då man tittar på NTM.
Samarbete med Faba
Johanssons har hållit på med avelsarbete sedan de startade som mjölkproducenter. De samarbetar med det jordbrukarägda avelsandelslaget Faba och organisationens avelsrådgivare. I samråd med rådgivaren gör man upp avelsplaner. Sperman kommer från företaget Viking Genetics. Genomtester tas också på kalvarna i samband med att de öronmärks. Det handlar om ett vävnadsprov där testerna ger ett avelsvärde som bland annat visar kalvens förväntade produktion och värden för juver, fertilitet, ben och exteriör.
Johanssons anlitar Fabas seminörer, men man seminerar också själva. Ett besök av seminören begränsas till bara en tidpunkt i och med att man bor på en ö och är beroende av förbindelsebåt. – Det är lättare att välja rätt tidpunkt för semineringen då vi gör det själva, säger Sonja Ek-Johansson.
Viktigt att korna mår bra
– Avelsarbete är att hitta rätt nivå, att man parar ihop rätt djur med rätt egenskaper. För oss är det viktigt att vi har hållbara kor och att de mår bra och lever länge, säger Andreas Johansson. Ekonomin är förstås också en viktig sporre i arbetet. – Ekonomin triggar alltid. Har man djur som producerar bra och är hållbara ger det också en bra ekonomi, säger Sonja Ek-Johansson.
Oftast är det Sonja som får hålla mjölkgårdens jerseykor sällskap medan Andreas ser till att djuren får mat. Av gårdens 110 mjölkande kor är 21 jerseykor. Dessutom har man ett dussintal kalvar och kvigor av rasen jersey. Resten av djuren är kor av raserna ayrshire, holstein och västfinsk lantras.
Jerseykorna är de mest sociala av gårdens djur. För att inte tala om kalvarna. – Man behöver inte stå länge vid en ko eller kalv så är man plötsligt omringad av en hel skock. Och alla förväntar sig att man ska skrapa dem, säger Sonja Ek-Johansson. – I synnerhet kalvarna är svåra att motstå, de är så söta. Man blir på gott humör när man ser dem. Kon Ratamo fick sig några extra skrapningar när det blev känt att hon har landets bästa avelsvärde i jersey-klassen. Annars fortsätter arbetet som vanligt på gården, säger Sonja Ek-Johansson.
Målet är fler jerseykor
Ratamo fick nyligen sin tredje kalv, en kokalv som har döpts till Fatilda. – Vi hoppas att de genetiska egenskaperna förs vidare och att vi får en ännu bättre djurbesättning i fortsättningen, säger Andreas Johansson.
Målet är att successivt utöka djurbesättningen med några jerseykor om året. – Jerseykorna ökar i popularitet. Rasen har dessutom en del fördelar när det gäller klimatförändringen. Korna ger mindre klimatavtryck när de inte behöver äta så mycket men ändå producerar bra. Man har beräknat att ett kilogram ost som producerats av mjölk från en jerseyko minskar klimatavtrycket med 20-25 procent jämfört med en holsteinko, säger Andreas Johansson.
TEXT: Jan-Ole Edberg janole.edberg@gmail.com 24. november, 2023