Miljöersättning - gårdsspecifika åtgärder

Om en gård valt miljöersättningen så valde man även i samband med stödansökan olika åtgärder: gårdsvisa och skiftesspecifika. Inom miljöersättningen finns det även allmänna gårdsspecifika åtgärder som är obligatoriska. Här lyfts fram vad man bör komma ihåg gällande de gårdsspecifika åtgärderna. De åtgärder man valt hittas i Vipun under ansök/anmäl -> ansökan om åkerstöd --> stöd som söks.

Allmänna gårdsspecifika åtgärder (obligatoriska)

• markkartering

• skiftesspecifika anteckningar

• klimat- och miljöplan.

Markkartering

• Prov för markkartering ska omfatta minst ett prov per basskifte.

• Om basskiftet är större än fem hektar ska ett prov tas per varje påbörjat femtal hektar.

• För basskiften som är 0,5 hektar eller mindre behöver ingen markkartering göras.

• Markkartering ska utföras när det har gått fem år sedan den föregående analysen.

• Jordbrukaren ska ha tillgång till resultaten av de nya markkarteringarna före följande gödslingsomgång.

• En aktiv jordbrukare som ingår en miljöförbindelse och som inte tidigare har ingått någon förbindelse inom miljöersättningssystemet ska ha markkarteringar som uppfyller villkoren före utgången av det första förbindelseåret.

• Det ska finnas ett giltigt prov för basskiften som kan gödslas, till exempel växter som skördas och mångfaldsväxter.

Skiftesspecifika anteckningar

• Jordbrukaren ska i de skiftesspecifika anteckningarna om alla ersättningsberättigande skiften föra in grundläggande uppgifter om åkerskiftet och uppgifter om de årliga odlingsåtgärderna.

• I de skiftesspecifika anteckningarna förs in: sådda växter, växtföljd, gödsling, kalkning, bearbetning, bevattning, dikning, konstaterade sjukdomar och skadegörare, använda växtskyddsmedel och växtskyddsmetoder, andra motsvarande åtgärder som vidtas på skiftet och som hänför sig till odling och annan markanvändning.

Klimat- och miljöplan

• Jordbrukaren ska utarbeta en gårdsspecifik miljöklimatplan under det andra eller tredje förbindelseåret

• Den som ingår förbindelse 2023 ska utarbeta planen under tiden 1.5.2024–30.4.2026.

• I planen kartläggs gårdsbruksenhetens miljöutmaningar och utvecklingsmöjligheter i anslutning till vattenskyddet inom jordbruket, förbättrandet av markens bördighet, begränsningen av klimatförändringen, anpassningen till klimatförändringen, luftvården, energin och bevarandet och främjandet av jordbruksnaturens mångfald.

• Avsikten är att Livsmedelsverket gör upp mallar för planen som jordbrukarna kan använda sig av.

Valbara gårdsspecifika åtgärder

Jordbrukaren ska årligen välja två av följande valbara åtgärder:

1. Klimat- och miljöutbildning

2. Fleråriga mångfaldsremsor

3. Uppföljning av marken

4. Organiska näringsämnen

5. Näringsväxter för pollinatörer

6. Metoder för precisionsodling

7. Applikationer för uppföljning och identifiering av växtskadegörare och växtsjukdomar

Det går att byta valfria åtgärder varje år med undantag av åtgärden ”fleråriga mångfaldsremsor”. Åtgärden ”fleråriga mångfaldsremsor” kan bytas till en annan åtgärd, om jordbrukaren inte längre innehar skiften som är förenliga med villkoren för åtgärden.

1. Miljö- och klimatutbildning

Om du väljer en klimat- och miljöutbildning för åtgärden ska du eller en person som är delaktig i gården genomgå någon av de fem nedan nämnda utbildningarna under förbindelseåret senast 30.4. Du kan endast genomföra utbildningen som webbutbildning. Du kan välja åtgärden varje förbindelseår, men du kan inte genomföra samma utbildning två gånger. Möjligheten att genomföra utbildningarna öppnas först vid en tidpunkt som meddelas senare under det första förbindelseåret.

1. kolbindning i åkermark och markens bördighet

2. minskning av växthusgasutsläppen och anpassning till klimatförändringen på gårdsbruksenheten

3. främjande av jordbruksnaturens mångfald

4. vattenskyddet på gårdsbruksenheten

5. metoder för integrerad bekämpning.

2. Fleråriga mångfaldsremsor

• Jordbrukaren ska anlägga en mångfaldsremsa på två basskiften som är minst 0,5 hektar stora.

• I Vipu visas de skiften på vilka man kan uppge mångfaldsremsa.

• En mångfaldsremsa är: - I medeltal tre meter brett vallbestånd - Ska anläggas genom sådd av fleråriga vall- eller ängsfröblandningar på alla kanter av ett basskifte på minst 0,5 hektar som används för odling av en ettårig produktionsväxt.

• Ska hållas öppen

• Mångfaldsremsan får inte gödslas och växtskyddsmedel får inte användas på den

• Får inte anläggas på ett skifte som omfattas av kravet på buffertremsor eller som har anmälts med mångfaldsväxter enligt miljösystemet.

• Ska bevaras på samma skifte så länge det odlas en ettårig gröda på skiftet

Om det ovan nämnda inte uppfylls följande år ska mångfaldsremsan genomföras på ett annat skifte som duger för åtgärden. Om det inte längre finns två skiften som duger för åtgärden kan man välja en annan valbar åtgärd.

3. Uppföljning av marken

Jordbrukaren ska under förbindelseperioden på två basskiften som är minst 0,5 hektar stora låta utföra antingen: En omfattande jordanalys

Analys av åkermarkens kvalitetsfaktorer med en markskanner

Det kan tas fler än två prover per gång (till exempel 10 prover räcker för fem år). Analys måste tas senast 30.11. förbindelseåret . Analys kan tas först efter att förbindelseperioden har börjat.

4. Organiska näringsämnen

Du kan välja en åtgärd om något av följande villkor uppfylls:

Anteckna materialmängden för separeringen av gödsel och sedimenteringsmetoden för slam i de skiftesspecifika anteckningarna. Det ska finnas ett kvitto, ett avtal eller någon annan handling över överlåtelsen eller behandlingen av gödseln och över den vallväxtlighet som levererats senast 30.11.

5. Näringsväxter för pollinatörer

6. Metoder för precisionsodling

Jordbrukaren kan välja åtgärden om jordbrukaren eller entreprenören använder sig av någon av följande metoder:

1. automatik som baserar sig på platsspecifik avbildning (utskrift) och som gör platsanpassad placering och spridning av produktionsinsatser möjlig, - den platsspecifika avbildningen kan utföras med hjälp av satellit, flygbild, realtidssensor, kamera eller zonkartläggning av åkern

2. en växtskyddsspruta eller gödselspridare med automatisk sektionskontroll som baserar sig på geografisk information och som gör det möjligt att förhindra överlappande spridning av växtskyddsmedel eller gödselmedel i växtbeståndet (vid behov ska anlitandet av en entreprenör påvisas)

3. en harv som utnyttjar optik vid mekanisk bekämpning av ogräs (vid behov ska anlitandet av en entreprenör påvisas)

4. på geografisk information baserad mätning (utskrift) av skördenivån för skördetröskor och självgående exakthacka

5. en traktor, arbetsmaskin eller en självgående växtskyddsspruta som minst är utrustad med körautomatik som väljer och behåller körlinjen utan förare (entreprenören går inte)

7. Applikationer för uppföljning och identifiering av växtskadegörare och växtsjukdomar

Om du väljer en åtgärd ska du använda en interaktiv applikation som fungerar med en dator eller mobil enhet och med vilken du kan identifiera ogräs, växtsjukdomar eller växtskadegörare och följa upp situationen för växtsjukdomar och växtskadegörare på gården under växtperioden.

Applikationen kan vara en applikation som stöder beslutsfattandet om växtskydd för flera eller enskilda produktionsväxter. Applikationen ska vara tillgänglig under hela växtperioden.

Användningen av applikationen ska dokumenteras till exempel med skärmdumpar. Ta det antal skärmdumpar som behövs för att använda applikationen, utifrån vilka man kan konstatera att uppföljning av växten eller växterna har gjorts. Visa skriftligen att du använder applikationen på det sätt som nämns ovan senast 30.11.

Som produktionsgrödor räknas alla odlade produktionsgrödor inklusive produktionsvallar.

Text från Livsmedelverket