.png){kind=small}
Prisfallet på spannmålsmarknaden bäddar för alternativa grödor
- FHS
- för 13 minuter sedan
- 4 min läsning
Det svåra läget på spannmålsmarknaden har fått många odlare att minska på spannmålsodlingen nästa odlingssäsong. Med årets stora skördar och fortsatt sjunkande spannmålspriser är det inte längre attraktivt att odla spannmål.
Den olönsamma spannmålsodlingen får i allt högre grad ge vika för alternativa grödor. Flera gårdar i Åboland går nästa år in för en betydande minskning av spannmålsarealerna. En del gårdar tänker minska på spannmålen radikalt och halvera produktionen. I stället utökar man odlingarna av sockerbetor, oljeväxter, kummin och koriander.
Så gick korridorsnacket bland odlarna vid seminariet Greppa marknaden som ordnades i Pargas förra veckan. I diskussionerna hördes kommentarer som ”de låga priserna gör att det inte är lönsamt att odla spannmål” och ”någon prisökning är knappast att vänta med tanke på de stora skördarna.”
Bedömningen är att de stora skördemängderna både här hemma och globalt bäddar för ökad priskonkurrens på spannmålsmarknaden.
Globala veteskörden rekordstor
Chefen för Raisios spannmålsuppköp Minna Oravuo uppmärksammade också den skärpta priskonkurrensen i sin översikt om utsikterna på spannmålsmarknaden.
– Årets globala veteskörd är rekordstor, också i Europa. Det gör att konkurrensen på exportmarknaden har ökat, säger Oravuo.
Veteskörden i Europa steg till 136 miljoner ton, vilket är betydligt mera än i fjol. Också i Ryssland och Argentina har man fått större veteskördar i år.
Kvaliteten är också god, 68 procent av skördemängden duger till brödsäd mot 63 procent i fjol.
Också korn- och havreskörden i Europa har ökat jämfört med i fjol. Havreskörden ökade med 14 procent till knappt 9 miljoner ton. Också för havrens del har priskonkurrensen ökat.
– Konkurrensen har hårdnat betydligt. Priset har sjunkit sedan i vintras och ligger nu på 2021 års nivå, säger Oravuo.
I hela världen producerades drygt 123 miljoner ton havre i år och lagren har fyllts på. Framförallt i Europa har lagren vuxit.
Årets havreskörd i Finland uppskattas av Luke till 1,2 miljoner ton. Oravuo säger att kvaliteten är i snitt mycket bra och en stor mängd av skörden uppfyller kvarnarnas kvalitetskriterier. I sydvästra Finland däremot har man haft problem med toxiner i havren.
När det gäller kornskörden har mängden jämfört med fjolårets skörd minskat till drygt 1,1 miljoner ton. Rågskörden uppgick till 91.000 ton medan skörden av rågvete steg till 41.000 ton.
Landets vårveteskörd ökade
Årets veteskörd är enligt Luke 975.000 ton. Höstvetets andel av skörden är 353.000 ton (36 procent) medan skörden av vårvete uppgår till 622.000 ton (63 procent).
Vårveteskörden har ökat med 13 procent jämfört med i fjol. Men vetets låga proteinhalt och låga falltal gör att mängden vete som duger till brödsäd minskat. Situationen är enligt Oravuo likadan för höstvetets del.
Den totala skördemängden i landet uppskattas till 3,5 miljoner ton spannmål, en ökning med 8 procent jämfört med fjolårets skördenivå. Jämför man med snittskörden de fem senaste åren är ökningen 11 procent.
Oravuo konstaterarar att den inhemska spannmålsmarknaden påverkas av läget på den globala marknaden.
– Spannmålspriserna har sjunkit under hela året och var som lägst under skördetiden, säger hon.
Raisio köper upp spannmål genom att erbjuda odlarna olika typer av kontrakt. Oravuo råder odlarna att jämföra de olika alternativen innan man fattar beslut om försäljning.
– Det lönar sig också att lämna in ett kvalitetstest av spannmålen innan man gör upp ett kontrakt. Och så lönar det sig att binda priset för en del av spannmålen, säger hon.
Intresset för att binda priserna har ökat de senaste åren. I dag är 45 procent av Raisios spannmålskontrakt kontrakt med bundet pris.
Tryck på att styra produktionen
Den svåra situationen på spannmålsmarknaden har gjort att det finns ett tryck från odlarhåll på att styra produktionen med tanke på framtiden.
Odlaren Karl Åberg som representerar andelslaget Vilja Tavastia, landets största producentorganisation på spannmålsmarknaden, är införstådd med situationen.
Men han säger att det är svårt att styra en medlemskår som består av 900 odlare.
– Vi strävar ändå till att styra produktionen, men i mindre grupper och hoppas att det ger resultat.
Åberg, som har rötter i Ingå men nu bor i Estland där han driver ett stort jordbruk, är avgående ordförande i Vilja Tavastia.
Producentorganisationen som verkar i hela landet och genom sina medlemmar omspänner en odlingsareal på 11.500 hektar, eller 12 procent av landets åkerareal, förmedlar spannmål till inhemska uppköpare.
De senaste åren har man satsat på en ökad export av främst havre. Exporthamnar är Raumo, Nådendal och Lovisa. Hittills har man exporterat sju båtlaster med spannmål. Enbart i fjol exporterade andelslaget 730.000 ton spannmål.
Men det är dyrt att exportera från Finland. Avstånden är långa och farledsavgifterna höga.
– Exporten kostar oss 60 euro per ton. Vi försöker få ner farledsavgifterna men det är svårt, säger Åberg.
Priskonkurrensen på exportmarknaden gör det inte lättare.
– Uppköpare i Europa bjuder inte så bra. Priserna är låga överallt, säger Åberg.
Drönare och satellitdata i odlingen
Utöver utsikterna på spannmålsmarknaden uppmärksammade seminariet också utnyttjandet av drönare och satellitdata i jordbruket.
Jordbrukare Tony Hydén från Lovisa redogjorde för sina erfarenheter av satellitdata för anpassad gödsling. Han konstaterar att utnyttjandet av satellitdata i gödslingen sparar kostnader och leder till mindre urlakning av näringsämnen i vattendragen.
En nackdel däremot är att man inte får några dugliga satellitbilder vid molnigt väder.
Finska Hushållningssällskapets direktör Bjarne Westerlund och växtodlingsrådgivare Peter Fritzén berättade om användningen av drönare inom växtodlingen och rådgivningen. Hushållningssällskapet har i år skaffat en drönare som man hoppas kunna ha nytta av inom rådgivningen. Drönaren är utrustad med en multispektralkamera.
Enligt Fritzén möjliggör användningen av drönare en resurseffektiv precisionsodling. Med hjälp av drönaren får man en snabb överblick av åkrarnas växtskick. Den hjälper till att optimera till exempel bevattning och gödsling, vilket minskar både kostnader och miljöpåverkan. Den upptäcker också eventuella dräneringsproblem och skador som man inte kan se med blotta ögat.
TEXT: Jan-Ole Edberg
13. november, 2025
FOTO: Jan-Ole Edberg
