SLC Åbolands ordförande: Det är viktigt att odlarna lär sig läsa marknadssignalerna

Varje lantbrukare kan tänka efter vilken produkt marknaden efterfrågar. Man måste ta sitt ansvar och lära sig förstå marknaden och agera enligt marknadssignalerna, säger Thomas Lindroth.

SLC Åbolands ordförande Thomas Lindroth lyfte fram den svåra situationen på spannmålsmarknaden i sitt öppningstal på förbundets höstmöte i Nagu förra veckan. Han berörde krismötena i Somero och Lahtis tidigare i höstas som resulterade i över 20 förslag till åtgärder för att förbättra situationen inom spannmålsodlingen där lönsamheten nu är närapå obefintlig.

– Nu gäller det att analysera förslagen och driva vidare på dem som anses genomförbara, säger Thomas Lindroth.

Lindroth, som omvaldes till ordförande på mötet i Nagu, är inte överraskad över den svåra situationen.

– All marknadsanalys gav information om att den globala produktionen blir stor. Eftersom spannmålsmarknaden är global och fungerar enligt marknadsekonomin kunde man vänta sig detta läge, säger han.

Han hänvisar till marknadsekonomins regler där produktens pris korrelerar med utbud och efterfrågan. Finns det utbud men ingen efterfrågan sjunker produktens pris och tvärtom.

– Därför är det av yttersta vikt att varje odlare lär sig läsa marknadssignaler, spannmålsbalanser med mera och fattar beslut baserat på denna fakta, säger Lindroth.

Varje jordbrukare måste ta sitt ansvar

Han nämner plattformen vyr.fi där man nu kan läsa att vi har en ovanligt tung spannmålsbalans. Lagren kommer att räcka långt in på 2027 trots att skörden skulle misslyckas nästa år.

– Varje lantbrukare kan tänka efter vilken produkt marknaden efterfrågar. Man måste ta sitt ansvar och lära sig förstå marknaden och agera enligt marknadssignalerna, säger Lindroth.

Samtidigt lyfter han fram den positiva utvecklingen i Åboland vad gäller satsningen på mångfald, ekonomisk hållbarhet och miljövänlighet inom odlingen.

– Här är vi betydligt bättre än vad vi allmänt får höra. Vi har växttäcke på minst tre fjärdedelar av arealen. Vi har protein och andra grödor på en femtedel och olika vallar från en femtedel upp till hälften av arealen, säger han.

Lindroth jämför med kommunen Pemar i grannskapet och konstaterar att man i Åboland är bättre än Pemar på alla ovannämnda punkter.

– Vi har anpassat odlingen och kan med fördel säga att vi har tagit tag i saken och producerar ingen överproduktion.

SLC Åboland har ett aktivt år bakom sig

Han konstaterar att SLC Åboland har ett aktivt år bakom sig.

– Vi har arbetat för att trygga lantbrukarens fortsatta hållbara produktion då kraven på minskade utsläpp i Skärgårdshavet haglat från alla håll. Det har betytt jobb längs dikesfåror och på ministeriet. Men det har varit värt det, för vi har blivit hörda och fått förståelse för våra åsikter. Vi har också fått igenom våra krav och fått diskussionen i en riktning som gagnar oss, säger Lindroth.

SLC Åboland har också fått till stånd ett bättre samarbete med MTK Varsinais-Suomi.

– Det har gett oss plats runt bord som vi inte haft tillgång till tidigare, säger Lindroth.

Vidare har man gett utlåtanden om projekt och lagar samt arbetat för att ungdomarna hittar förbundets verksamhet. Tanken är att återuppbygga SLC Åbolands ungdomsverksamhet. Nyligen hade man en lyckad träff med många ungdomar.

Men den snabba strukturomvandlingen inom lantbruket är ett orosmoln. Det förutspås att vi om fyra år är 12.000 gårdar färre i landet. Matematiskt innebär det enligt Lindroth att antalet gårdar i Åboland minskar från drygt 300 till 250.

– Vad betyder det här för Åboland som region, och vad betyder det för SLC Åboland? Finns det förtroendevalda till alla poster vi har?

Odlarträffar planeras till våren

Lindroth avslöjar att SLC Åboland planerar en tur i regionen i vår där odlarna kan träffas och diskutera de här frågorna.

– Jag hoppas och tror att ni igen ställer upp och kommer med en mängd tankar om detta då vi träffas på vårvintern.

Lindroth tangerade också arbetet med den kommande CAP-planen och riktade sig direkt till deltagarna i mötet.

– Nu gäller det att tänka på vad vi vill med planen. Det är nu ni ska vara intresserade och komma med tankar, frågor och åsikter. Det är för sent att reagera då reglerna presenteras i LF någon gång under 2028.

Han konstaterar att Åboländska lantbrukare är aktiva, följer enligt bästa förmåga gällande trender och söker nya vägar för en lönsam produktion.

– Där har vi en del att lära oss, att ta ett ansvar över den egna produktionen och därmed påverka marknaden så att vi kan ha ett hållbart och lönsamt jordbruk i framtiden, säger Lindroth.

Efter mötet informerades deltagarna om Södra skogsrevirets verksamhet och marknadsutsikter.

Kimitoön hör sedan tidigare till Södra skogreviret och vid årsskiftet fusionerades Väståbolands skogsvårdsförening med organisationen. Skogsrevirets verksamhetsområde sträcker sig i dag från Pyttis i östra Nyland till Iniö i Väståboland. Reviret har 5.000 medlemmar.

TEXT: Jan-Ole Edberg    

janole.edberg@gmail.com

19. november, 2025

FOTO: Jan-Ole Edberg