.png){kind=small}
Allt fler odlare får upp ögonen för sockerbetan som en lönsam gröda. Arealen ökade i år och gör det troligen nästa år också. En stor fördel för odlarna är att branschavtalet för nästa år blev klart redan för en tid sedan. Men det finns också många utmaningar. – Jag är nöjd med att vi med industrin kom överens om ett branschavtal för nästa år redan i somras. I praktiken är det ett oförändrat avtal och baspriset förblir detsamma, säger Stefan Saaristo, sockerbetsodlare i Malax.
Saaristo, som av MTK har mandat att förhandla om avtal med Sucros, medverkade i en sockerbetsträff i Solf i Korsholm förra veckan. Enligt honom är det till fördel för odlarna att man tidigt får veta priset för nästa år. – Det underlättar planeringen av kommande säsong att veta priset. En del köper gödsel för nästa år nu och med tanke på att priserna rör på sig mycket tycker jag det var viktigt att få till stånd ett avtal för nästa år i ett tidigt skede, konstaterar han. Baspriset för nästa år är 42 euro tonnet, vilket är detsamma som för i år. Nytt för i år och även för nästa år är att det administrativa toppningsavdraget på 3,5 procent försvinner, vilket i praktiken innebär att volymen av skörden ökar med 3,5 procent. Gör fabriken vinst på snitselverksamheten kan odlarna i likhet med nu se fram emot ett tillägg. Det finns också möjlighet att ha ett avtal om ett rörligt pris på 39,5 euro per ton, som ökar linjärt utifrån om Sucros gör rörelseresultat under kommande år. – För de som ingår avtal om rörligt pris utbetalas den rörliga delen, förutsatt att Sucros gör rörelseresultat, följande år under hösten. Så det blir att vänta ett år på den delen, förklarar Saaristo.
Viktigt att regeringsprogrammet genomförs
Joel Rappe, ny ordförande för SLC:s sockerbetsutskott, är också nöjd med ett tidigt avtal för nästa år. Han har mandat av SLC att förhandla om priser och avtal med Sucros. – Att redan i ett tidigt skede veta vad som gäller för nästa år underlättar verksamheten, säger han. Han konstaterade att regeringsprogrammet ser bra ut för jordbrukets del. Det viktiga nu är att förverkliga skrivningarna.
– Det finns många starka skrivningar i regeringsprogrammet som har hög prioritet. Bland annat skrivningar om marknadsföringslagen och jordägarnas rättigheter. Det vore mycket viktigt att få de verkställda under den här perioden. Bevakningen av politiken på EU-nivå är aktiv från SLC och MTK. Något som har försvårat sockerbetsodlingen är förbudet att använda neonikotinoidpreparat vid betning av frön, vilket innebär att sockerbetsfrön har sämre motståndskraft mot ohyra. Finland fick undantag i år, men på grund av förbudet inom EU fanns det i praktiken inget utbud av neonikotinoidbetade frön.
Sockerbetan blommar inte före skörd
– Att vi inte längre har tillgång till samma betade frön som tidigare, innebär mer jobb med växtskyddet. Är det verkligen vettigt för miljön att vi måste utföra fler insekticidbekämpningar? Beslutet i EU baseras på att neonikotinoidbetningen av blommande växter medför en ökad miljörisk för pollinerare, men för sockerbetan är det ett totalt huvudlöst beslut, menar Saaristo. Det finns alternativ som kan bli godkända som betningsmedel i framtiden. Men Saaristo är inte särskilt optimistisk. – Det råder en kraftig grön anda i Europa som kör hårt på att användningen av växtskyddspreparat måste minskas inom EU. Men jag hoppas på förändring och att sunt förnuft segrar. Som jordbrukare vill vi alla värna om naturen och miljön, men att ta bort ett fungerande koncept som resulterar i en ökad insekticidanvändning är inte ett logiskt beslut. ÖSP:s sockerbetsutskott har skickat en skrivning till ÖSP:s styrelse om betning på sockerbetsfrön. – Det är avgörande för odlingens framtida lönsamhet i hela Finland att vi får använda ett betningsmedel som ger ett tillräckligt skydd vid plantuppkomsten, säger han.
Odlingsarealen har ökat
Tillbaka till det positiva inom den finländska sockerbetsodlingen. Sucros och ledningen för fabriken vill ha in mera råvara. Som det är nu har fabriken mer kapacitet och efterfrågan finns därmed. Det har signalerats redan i några och nu och det finns en fortsatt beställning på mer råvara.
– Budskapet har gått fram och i år ökade odlingsarealen inom Sucros med trettio procent – och det är frågan om en markant ökning. Även i Österbotten tillkom odlare och totalt odlas nu cirka 700 hektar i landskapet, säger Peter Fritzén, betkonsulent på Sucros.
Förhoppningarna på nya odlare till nästa år är stora. Från industrins sida kommer man i ett tidigare skede under hösten att ha kampanjer för att utöka odlingsarealen av sockerbeta.
– Traditionsenliga rekryteringstillfällen brukar hållas på vintern, men vi planerar nu kampanjer i september och vill trycka på just med tanke att vi redan nu har ett branschavtal för nästa år. Alla odlare gynnas om vi blir fler, säger Fritzén.
Sockerbetsodling kräver en del maskininvesteringar. Fler odlare och mera samarbete ger synergieffekter.
– Det är bra att odlare sonderar läget på sina områden och kan koppla in nya odlare för underlag för nya maskininvesteringar i stället för att alla jobbar enskilt. Inom sockerbetsodlingen gäller det att sammanfoga krafterna, vilket sänker tröskeln för att nya odlare kommer med, säger han.
Blir inga toppskördar
Under sockerbetsdagen i Solf fick deltagarna också information från olika frötillverkare och rådgivningen. Det blev också fältbesök där de bekantade sig med hur det ser ut inför årets skörd. – Starten i våras blev svår med torka, följt av ett regn och därefter kallt väder, vilket orsakade skorpbildning. Det har varit en utmanande sommar för sockerbetan och på grund av det ser det inte ut som att det blir några toppskördar, säger Fredrik Ström, ordförande för ÖSP:s sockerbetsutskott.
Ett av hans sockerbetsfält var ett av de som deltagarna bekantade sig med. Trots att förutsättningarna inte varit de bästa konstaterar han att det ändå ser bra ut. – Jag är nästan förvånad över att det ser så bra ut, men det viktiga är vad som kommer under blasten. Nu vill vi ha en varm höst innan det är dags för upptagningen i oktober. Får vi en bra höst kan skörden säkert kompenseras för den varierande sommaren, säger Ström. Vad har det inneburit för sockerbetsodlarna när det inte finns betade frön? – Det har varit en stor skillnad jämfört med förr. Det blir betydligt mer jobb med växtskyddet, säger han.
Text: Christoffer Thomasfolk christoffer.thomasfolk@slc.fi 15. augusti, 2023 Foto: Christoffer Thomasfolk